VFU första veckan

Jag gjorde min VFU i en förskoleklass. Det var spännande att få prova på något nytt.

Tillverkning av mattememory

 Den första veckan på VFUn var väldigt annorlunda både för mig men också för klassen. Det hände många olika saker.
Måndagen var som vanligt och klassen jobbar i halvklass med matematik. Jag fick en chans att introducera mitt mattememory som jag skapat.







På tisdagen gick Förskoleklassen, 1:an och 4:an tillsammans till missionskyrkan för att lyssna på musikskolan som hade konsert och visade upp olika instrument.



På onsdagen besökte vi Tänk-nik centret i centralorten. Barnen fick där dra en sten som vägde 150 kilo, både med och utan fröknar på, och de fick även köra elbilar.



På Torsdagen fick förskoleklassen besök av brandkåren och tre st brandmän kom och pratade om brand och säkerhet. Barnen blev uppdelade i två grupper. en grupp ute och en grupp inne. Jag följdeden gruppen som började inne. Brandmännen hade byggt upp ett rum i lekrummet i skolans. De förklarade för barnen vad som kan hända om man glömmer ett ljus som brinner och vad man ska göra om det börjar brinna. De gick igenom grundligt allt som barnen behöver veta och kunna säga när de ringer 112.

Barnen fick sedan göra detta och låtsades ringa till 112 och fick då prata med en av brandmännen som frågade vad som hänt, om de visste vilken adress de bodde på osv. De flesta barnen kunde sin adress men vissa hade lite svårare. Jag märkte att de barn som inte bodde inne i samhället och de barn med annat modersmål än svenska hade det svårare att förklara vart de bodde.
Det vuxna inte tänker på är att barnen tror att de när de ringer till 112 kommer till en person som sitter i samma kommun eller som har stenkoll på just den kommunen. Det är viktigt att förklara för barnen att de hamnar hos larmcentralen i Göteborg. I läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem s.12 står det att skolans mål är att varje elev visar respekt för sin närmiljö men också för omvärlden runt omkring. Eleven ska också kunna leva sig in i andras människors situation och kunna handla så att deras bästa kommer fram.
Jag tror att det är ett bra sätt att brandkåren kommer ut och pratar om dessa viktiga saker men också att lärarna tar tillvara på det och jobbar vidare i ett längre perspektiv.


Efter fruktstunden var det dags att byta plats. Innan barnen gick ut fick de ta på sig extra kläder som brandmännen hade med sig. När de kom ut fick de prova att spruta vatten på en GB-clown. ett barn höll i slangen medans ett annat pumpade på en handpump. När alla barn hade fått prova att antingen pumpa eller spruta kom vi till dagens höjdpunkt ÅKA BRANDBIL. Först visade brandmannen vad som fanns i de olika facken på bilen och sen var det dags att åka en sväng runt samhället.

Musik

Jag hade väldigt blandade känslor inför workshopen i musik. Jag har alltid tyckt om att sjunga och har spelat tvärflöjt genom hela grundskolan. men erfarenheter av tidigare musik tillfällen i skolan och högskolan har inte varit så bra. Men jag blev positiv överraskad. 

Det var två väldigt roliga och lärorika workshops i musik och mycket som jag kan få användning av i min kommande yrkesroll.

Musik är en del av estetiska lärprocesser som vi har pratat om denna terminen. Inom de estetiska lärprocesserna är det viktigt att använda alla sina sinnen. estetiska lärprocesser handlar om att prova, upptäcka, utforska, formulera, återkomma och fördjupa. 

Vi gjorde många olika övningar och detta är några:

Energimassage
Innan vi började gjorde vi energimassage på varandra. vi blev uppdelade tre och tre. Den som stog i mitten fick börja med att få massage av de två andra. först masserades armarna från händerna till axlarna i olika tempo och sedan gick vi över till ryggen. Från mitten av ryggen och upp mot skulderbladen. Detta också i olika tempo.

Syftet med denna övningen var att få in energi i alla kroppen och bli varm. Det lyckades kan jag lova.

Separationsövningar
Efter att ha gjort energimassage gick vi över till att göra olika separationsövningar med kroppen. vi använde oss av hela kroppen men inte samtidigt. Nacke, axel, bröst, höft, ben

Klappa 1-2-3-4
Vi fick lyssna på en låt och skulle sen klappa på var fjärde takt till låten. Vi började att gå och klappa samtidigt.

Syftet med denna övningen var att lyssna in en puls och klappa

  






Improvisationsövning/spegel
Precis som det låter så gjorde vi olika improvisationsövningar och speglade mot varandra.

Vi avslutade med workshoparna med två olika avspänningsövningar.
1. Den första workshopen låg vi på en matta på golvet och skulle vara så avslappnade som möjligt. Sen spände vi olika delar av kroppen och slappnade av.
2. vi blev indelade i par om två. en satt på en stol och skulle vara avslappnad medans den andre stog jämte och skulle försöka styra armen.

Det var väldigt svårt att slappna av när jag satt på stolen. ville gärna själv styra min egen arm och hand.

Massage

Vi fick både ge och få massage.

I slutet av den andra workshopen hade vi ett litteraturseminarium. där vi skulle ha läst två kapitel ur musikvetenskap för förskolan och lämna in ett paper.

Bild med papper som tema

På en av bild workshopen gick Mats igenom att bilder kan se ute på flera olika sätt. Vi skulle senare under workshopen jobba med tittglugg och ta ut en bild från en större bild.

Abstrakt - Sånt som inte finns i verkligheten
Konkret - Speglar någor som finns

Statisk

Statisk - Bilden är delad och lika mycket information finns på båda sidor
Dynamisk - Rörelseenergi



Optisk medelpunkt - den del av bilden som de mesta informationen läggs. t.ex på tv och inom tidningar

Tittglugg

När vi kom in i bildsalen hade Mats dukat upp ett helt smörgåsbord av material, papper och annat som vi skulle få använda oss av. 

Under workshopen jobbade vi med tittglugg och använde av ett ark stort som ett vykort med en lite glugg utskärt i mtten. vi förde sen över det vi såg i den lilla gluggen till ett lite större papper och använde oss av olika typer av papper.

Med hjälp av olika papper, pennor, kritor och annat material fick vi göra ark men med samma motiv.

Olika material använt

Orginalbilen som jag utgick från

Vi fick även prova på att göra eget papper och paper maché. Pappersmassan som användes till detta gjordes av smala remsor av antingen tidningspapper eller vanligt papper som mixades ihop med vatten. För att få pappret att bli så likt som ett vanligt papper som möjligt tryckte vi ut pappersmassan i ramar som sedan fick ligga på tork på tidningspapper. Av Paper mache gjorde vi olika figurer och gubbar. För att pappret skulle hålla ihop så mixades det i tapetklister i smeten.

Jag tycker inte att man i förskolan ska vara rädd för att prova på nya saker och använda andra material som vanligtvis inte finns på förskolan. Men jag tror inte att man ska ge barnen lika stor valmöljlighet som vi fick att använda oss av materialen. Det kan hämma deras fantasi tror jag. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utveklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära"

(Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev 2010 s.9)

Efter en hel dag i skolan är jag alltid rätt trött och sekunden när jag satt mig på bussen på väg hem så somnar jag väldigt snabbt. Men det finns många tankar som kommer upp under denna timmen som jag spenderar på vägen hem. Vad har jag egentligen gjort? Har jag lärt mig något av dagen. För mesta kommer jag fram till att ja det har jag faktiskt och mycket av kunskapen har jag fått av klassen. Genom att prata och få tips om andra lär jag mig nya saker hela tiden. Inför ett litteraturseminarie skulle vi läsa Nu ler Vygotskij och jag fastnade för ett stycke på s. 72 som handlar om hur miljön i klassrummet skall vara. Författaren beskriver att det ska vara ett gott klimat där eleverna pratar med varandra och utbyter tankar och har möjlighet att lära sig av varandra. Precis så är det i vår klass. 

Textil

Jag har alltid tyckt det varit roligt med textil när jag gick i skolan men även senare i livet. Det finns många olika saker i både föräldrahemmet och hemma hos mig som jag gjort med olika textila tekniker. Så det var med stor glädje och entusiast som jag gick till den första textila workshopen med Susanne Björkdahl Ordell.

Väv
När vi kommer in i salen har Susanne dukat fram olika lådor med tygremsor, vävar, garn och mycket mer material som vi ska få använda oss av för att göra en egen väv. Det fanns fyra olika färgnyanser med tygramsor på bordet framför oss. Susanne pratade om vikten av att inte plocka fram för många valmöjligheter när det gäller färger och material.  Det kan skapa en stress hos barnen.

Tom väv

Vi fick börja med en tom väv utan tråd eller nåt. Vi fick sen välja vad vi vill ha för färg på varpen och sen varpa väven själva. när det var gjort var det bara att börja vävär. Oj vad tiden flög iväg när man satt koncentrerad på väven. Helt plötsligt hade förmiddagen gått men väven var inte helt färdig ännu. Jag tyckte det var väldigt roligt att få prova på något som barnen i förskolan gör. Om man sitter med en väv i handen på förskolan är det oftast något fel, det har blivit en knut eller liknande och barnen behöver hjälp. Denna gången var det min egen väv jag satt med och kunde själv välja hur den skulle se ut.




När jag kände mig färdig med väven var det dags för det som när jag jobbar i förskolan alltid undviker, plocka loss väven från ramen. Men det var bra att lära sig och det var inte särskilt svårt men vet inte om jag skulle kunna göra det. Men övning ger väl färdighet som folk säger.



Väven är igång

Vi fick även prova på att göra en väv på en träbit där vi själva fick spika i spikar som varpen skulle sitta fast på. Först fick vi hitta en lagom stor träbit och sandpappra den så att den blev mjuk och sen markerades vart spikarna skulle sitta och sen var det bara att spika. Till denna väven använde vi oss av garn när vi vävde. 

Väv på träbit

Under den andra workshopen i textil jobbade vi med broderi i olika former och tappningar. Vi skulle prova på så många olika saker som möjligt

Vi kunde välja på att göra:

• Fritt broderi på färgat tyg
• Sykort - utifrån egna mönster
• Kortlåda
• Sy en kasse

Jag började med att göra en kortlåda i en annorlunda tappning. istället för en låda blev det en liten korg. Det tog nästan hela workshopen och även lite tid hemma innan den var färdig med det var det värt. För att göra en kortkorg behövs det vykort, nål, tråd och sax. Jag började med att klippa ut alla former som jag skulle ha och sen göra hål i kanten av korten för att kunna brodera ihop korten. I en paus av kortkorgs tillverkningen provade jag på att göra sykort och fritt broderi på tyg.
I tillverkningen av kortkorgen kan man få in mycket av matematiken. hur stor ska korgen vara, hur många hål ska göras  I Lpfö 98 (rev2010 s.10) är ett av målen att barn ska utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. I tillverkningen av kortlådor eller kortkorgar får barnen använda många olika matematiska begrepp och diskutera hur de ska lösa problemen som kommer upp.

Det färdiga resultatet av kortkorgen

Textil workshoparna har varit väldigt roliga och lärorika och mycket av det som vi gjort kan man även göra i förskolan tillsammans med barnen. Barn överlag tycker om att sy och pyssla med olika material. Materialet behöver inte kosta mycket heller. Det är lätt att fråga barnens föräldrar efter garn eller papper och be dem skänka till förskolan.

Sykort kan göras för att berätta en saga eller liknande. I Lär genom textil s.59 har barnen använt sig av sykort när de jobbat med rymden och olika sjärntecken.

Inom det textila finns det möjlighet att få in väldigt många delar av läroplanen för förskolan Lpfö 98 rev 2010.  De mål som jag anses kunna komma in i det taxtila är:
Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel  teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda  matematiska begrepp och samband mellan begrepp
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande  egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid  och förändring,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 

De kursmål som kommer in och behandlas inom det texila är

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan.
• redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande.
• planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande.
• redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Fältdag 1

Igår var jag på min första Fältdag för denna terminen. Denna terminen kommer jag göra min VFU i en förskoleklass. Jag har varit där en gång tidigare så helt nytt var det inte för mig. Jag känner mina handledare (ja jag har två, pga skiftande arbetstider) sen tidigare och det ger mig en trygghet att kunna veta att jag kan prata med dem om det som gnager mig.




Tanken med Fältdagarna är att vi ska få en bild av vad dem jobbar med för att sedan kunna göra ett didaktisk material att använda i verksamheten. Jag hade inte så mycket tankar om vad jag ville göra innan fältdagen. Men jag visste att dem skulle jobba med matematik denna dagen. När jag pratade med en av lärarna sa hon att dem hade de eleverna som gick i förskoleklassen förra året och som nu går i ettan tyckte att dem hade fått för lite undervisning om hur man skriver siffran och hur de olika siffrorna ser ut.
Då kom min tanke upp om att göra någon form av matte memory.



Skiss av mattememory
Bild tagen av Maria Forssén

Detta är en lite skiss hur detta memory skulle kunna se ut. Det ska finnas olika kort med dessa olika bilder på. en uppsättning är numrerade från 0 - 10, på en uppsättning är siffrorna skrivna med bokstäver, den tredje är hur siffran ser ut på tärningen (när jag kommer över 6 finns det två tärningar på bilden) och på den sista uppsättningen är det olika saker i olika antal. som går att para ihop med de övriga uppsättningarna.