Navet

På navet träffade vi pedagogen Anna Gunnarson.

Anna pratade om kemi och hur viktigt det är att barnen tidigt får ett riktigt språk och att vi ska använda de rätta orden inte byta ut H2O till vatten osv.






När Anna är tar hand om barngrupper eller andra grupper har hon med sig Berta, en drake. Berta är en mellanhand mellan Anna och barnen. Det är ingen som kan vara rädd för en grön liten drake.

Varför är det då så bra att kunna kemi? Jo kemi finns i verkligheten runt omkring oss. När vi äter bildas det många olika kemska processer i kroppen.

Innan vi själva fick prova på olika experiment så visade Anna oss hur densitet fungerar. Med hjälp av sockerbitar, vatten och karamellfärg.
 Gul innehåller 16 st sockerbitar, blå innehåller 8 st, röd innehåller 4 o h i den gröna är det bara vatten och karamellfärg. det är ungefär 1 dl vatten i varje tillbringare. På grund av olika täthet i vätskorna blandas inte alla färger ihop.

Surt och basiskt

Äntligen var det dags för oss att prova på olika kemiska lösningar.Vi använde oss av fissaft (rödkålssaft), bikarbonatlösning och citronsyrelösning. I den första omgången skulle vi blanda så att vi fick så mpnga olika färger som möjligt.

Tre färger kan urskiljas i detta rör

 


















I nästa experment blandade vi bikarbonat med matolja. Luften i bikarbonaten pressas uppåt igenom matoljan. sen hällde vi fissaften i röret och det bildades massor av bubblor. nästan som en lavalampa.
men det bildades kolsioxid i röret.

Efter lunch pratade Anna om det entreprenöriella lärandet. Det handlar om olika situationer där du lär dig och även kan växa i ditt lärande. Det finns många olika kompetenser man ska ha med i det entreprenöriella lärandet.

• Initiativtagande
• Ansvarstagande
• Omsätta ideer till handling
• Nyfikenhet
• Självtillit
• Mod att ta risker
• Fatta beslut
• Kommunicera
• Samarbeta
• Tillvarata möjligheter och förändring
• Utveckla och skapa värden (för sig själv och andra)

När en pedagogisk verksamhet bedrivs så att de entreprenöriella kompetenserna växer så kallar vi det ett entreprenöriellt lärande.

Borås konstmuseum

Det sista museet att besöka var Borås konstmuseum som ligger i kulturhuset mitt i borås mellan gustav adolfskyrkan och immanuelkyrkan.

Bengt crantz

När jag kom till museet skulle det nästa precis börja en guidad tur av den aktuella utställningen av Bengt Crantz. det var jag och två damer i 70 årsåldern som lyssnade på en väldigt inspirerande och duktig guide vid namn Ulf Brundin. många av de tavlor och verk som fanns i utställningen var inlånade från olika instutuioner och privata samlingar.

Bengt Crantz levde mellan 1916 - 2000 och föddes i Toarp i Dalsjöfors i Västragötaland. han började sitt arbetsliv med att jobba på Dalsjöfors fabriker som mönsterritare men slutade där 1942 för att ägna sig åt målning på heltid.

Han målade med olja på duk för det mesta och hade mycket grova pensel

drag. oftast var det lättare att se på avstånd vad tavlorna föreställde. Några av de porträtt som Crantz målat har han valt att inte ha några ansiktsuttryck utan fokuserat på det som är runt omkring männskan istället.

Jag tror att barn kan ha mycket nöje av att se denna utställning då bilderna är svår tydliga. jag och de två damerna hade ibland olika tankar om vad tavlorna föreställde.

 

 

 

 

 

 

Från Grunewald till Fernström

Från Grunewald till Fernström är en utsällning konsthistoria från perioden 1880 talet till nutid. Jag gick bara snabbt igenom men hittade många vackra och fina tavlor. En av de tavlor som jag fastnade för var denna tavla som föreställer lofotens hamn. Det är fantastiskt att man kan få fram så mycket olika detaljer i en och samma bild.

Hasselbladscenter och Världskulturmuseet

Hasselbladscenter

En solig lördag bestämde jag med för att göra besök på Hasselblads center och Världskulturmuseet i Göteborg.

Innan mitt besök på hasselbladscenter hade jag pratat mycket med mina studiekamrater och alla tyckte att det var hemska bilder som var presenterade i utställningen när de var där. Så jag hade lite tankar i bakhuvudet hur mitt besök skulle vara. Men när jag kommer dit så har de bytt utställning. Just nu så visas Ny nordisk fotografi 2014 en utställning med unga nordiska fotografer.

Direkt när man kom in i hallen hängde det en serie med bilder med barn i skogsmiljö. det var vackra bilder men barnen hade masker på sig där ögonen var slutna. Jag tror att om man skulle ta dit en grupp barn i åldrarna 4 - 5 år skulle de bli skrämda och tycka det är otäckt.

Det är viktigt att som pedagog inför ett museumbesök göra noggrann resarch om vad det är för utställning som hänger för just den tidpunkten och rådfråga med personalen om det är bra för barnen att se den.

en annan fotograf hade tagit bilder efter Tsunamin i thailand och förödelsen som blivit efter det. mycket fina och verklighetstrogna bilder.

Bild från hasselblads centers hemsida

I slutet av utställningen hängde det bilder om invandring i Norra Sverige och hur det påverkar familjer. Det är något som man kan prata med barnen om och som de kan knyta an till tror jag. 

Det jag kände när jag var på hasselblads center var att bilderna hängde väldigt högt upp på väggen och barnen kan då få svårt att få en helhetsblick över vad som sker på bilden. 

Världskulturmuseet

När jag gick in på Hasselbladscenter var det soligt och fint men inte när jag gick därifrån för att ta mig till världskulturmuseet bakom Universeum. Väl på plats kollade jag på tre stycken utställningar Africa is a great country, Jordlingar och whipala.

Whipala handlade om en gammal flagga från Anderna i Sydamerika. den har funnits i tusen år och  är en symbol för motsånd och kamp. En Whipala ger identitet och konflikt.

Jordlingar är en utställning för barn och med barn. en plats för barn att utforska vad som händer på vår planet på ett roligt sätt. Alla texter är skrivna med korta rim och det är mycket roliga bilder som finns att titta på. Innan man kommer in i själva utställningen finns det en skylt med önskan att ta av sig skorna. För att man ska kunna utforska hela utställningen på rätt sätt. 

Africa is a great country var en utsällning med stora bilder 2x3 meter om hur africa ser ut nu.

jag tror att det är lätt att ta med barnen i denna utställningen för att de ser saker som vi inte ser. tack vare att bilderna är så stora så kan man få en bra dialog om det. 

det var maffigt med stora bilder man fick en helt annan syn på budskapet i bilden.



Världkulturmuseumet är nog det museum som jag skulle kunna tänka mig att ta med en barngrupp till. det var väldigt bra barnanpassat.

Abecita konstmuseum

På skärtorsdagen var vi inbokade att besöka Abecita konstmuseum. När jag hör abecita som kopplar jag det till underkläder för kvinnor och inte konst. 

Men under första delen av 1900 talet var det faktiskt en fabrik i just de lokaler där konstmuseet är. numera sker all tillerkning utomlands men företaget har sitt kontor i huset jämte museet. Abecita konstmuseum är inget vanligt museum. Verken som hänger på väggarna var aldrig tänkta att hänga på ett museum. De tidigare ägarna till abecita Bengt och Berit Swegmark hade alla tavlor och verk hemma i sin bostad men snart blev det för mycket konst i bostaden och då föddes Abecita konstmuseum.

VI fick en guidad tur runt på museet och såg många av de verk och konstnärer som paret Swegmark haft hemma.

I en del av museet finns det textila konstverk som är prisbelönade. En av dem var Marilyn som visas på filmen nedanför. 

I museet finns även utställningar som byts ut och när vi var på besök var det en fotograf som hette Dawid. Han  är en av Sveriges främsta fotografer och var en av de första som arbetade med konceptuellt fotografi. hans fotografier var väldigt speciella och visade sånt som betydde mycket för honom eller som bara var roligt.

En streckkod

kölapp från systembolaget

Dawids fingeravtryck på vänster hand

jag tyckte det var väldigt intressant att besöka Abecita konstmuseum och få höra dess historia. Det som jag har svårt för är att se kopplingen mellan besöket och vår kommande yrkesroll. Hur tar barnen in konstverken? Kan jag ta hit en barngrupp? De tankarna hade man i huvudet på alla museumbesök.

Borås museeum och Textilmuseet

Vi började våran dag med en rundvandring på Borås museum. Som är ett friluftsmuseum i Ramnaparken i Borås. 
Museumpedagogen Karin Olsson Linström visade oss runt och pratade om de olika utsällningar som fanns inomhus. 
Vi gick sedan ut för att kolla på de olika husen som är grunden för museet. Det är bostadshus från 1600-talet till 1800 talet. alla hus som finns på museet har flyttats dit från olika delar i landet.  I mellan två av bostadshusen har det byggts till en nybyggnad som utgör museets entre och även en gång mellan de båda husen.

Foto från boras.se

Vi började våran utomhusvandring i kyrkan som är från mitten av 1600 talet. Kyrkan kommer från kinnarumma från början. Den används idag för dop och vigsel.

Vi gick även in i olika boningshus som låg runt omkring i parken. 




När rundvandringen var över gick vi in i verkstaden och Karin pratade om varglappen. det var groteska ansikten avbildade på tyg som hängdes upp ute för att skärmma bort vargar.  Vi behövde inte måla groteska ansikten utan fick måla vad vi ville på våran varlapp. Min inspiration och fantasi för att måla var som bortblåst just då så det blev hjärtan i olika färger.  materialet som vi använde oss av var bomullstyg, vatten, penslar och färg 
 
 Några i klassen fick prova att göra stänkmålning på ett stort lakan som Karin tepjade upp på golvet. De blev utrustade med stora overaller och plastpåsar på fötterna för att skydda kläderna. med pensel och färg gick de sen "bananas" på tyget och stänkte för glatta livet. 

Det stänkta tyget och varglapparna tog Karin sen med sig till Textilmuseet där vi träffade henne efter några veckor. Textilmuseet var inte färdigt när vi var där så det blev en annorlunda workshop. Vi fick med hjälp av varglappen och andra sorters tyger sy något med lappteknik. första tanken var att göra en väska med det blev en kudde tillslut.

VFU andra och tredje veckan

Under andra veckan på min VFU introducerades det temaarbete som lärarna hade planerat. Temaarbetet skulle handla om djur.

Ett VÖL schema om haren. VÖL står för Vet Önskar veta och Lärt mig

I början av temaarbete så hade en av mina handledare ett arbetspass där hon pratade om tranan och tillsammans i klassen skulle de ta reda på vad de kunde om tranan. Jag fick möjligheten att ha ett arbetspass i temaarbetet och valde att prata om haren. Inför min lektion gick jag till skolans bibliotek och letade information om haren. Jag kom också ihåg att när vi i termin fyra hade föreläsning om artkunskap var haren med, så jag gick hem och letade efter dessa papper. Vilken lycka när jag hittade dem!

Barnen blev sedan uppdelade i olika grupper där de skulle komma överens om ett djur som de ville veta mer om. Det var allt från katter och hundar till lejon och clownfiskar. Det var väldigt roligt att få vara med i processen och se hur barnen samarbetade tillsammans. I slutet av den sista VFU veckan var alla färdiga med sina djur och de fick redovisa inför resten av klassen. Sedan sattes alla plancher upp så att barnen kunde läsa mer om de ville. 

Under dessa två veckor skulle det även göras påskpyssen i form av tuppar. Jag kan nog erkänna att jag blev lite av en expert på att tillverka tuppar.

Först skulle kroppen målas med vattenfärg, sen var det dags att vika svansen av silkespapper och klippa ut huvudet. Barnen gjorde mycket av detta själva men det blev ändå många timmar man satt och fick hjälpa till när det strulade någonstans. När alla delar var färdiga för att sätta ihop så häftades tuppen ihop och fylldes med papper och fick sen ögon och snöre så att den kunde hängas upp. När alla tuppar var färdiga hängdes de upp runt omkring i klassrummet. Det var ett roligt pyssel att göra tillsammans med barnen. Det tyckte det var väldigt roligt. 

Mattememory

jag hade många tillfällen där jag spelade mitt mattememory med barnen, jag hade 4 barn i varje grupp när jag spelade. någongång hade 5. när jag var tillbaka på mina fältdagar efter VFU frågade jag barnen vad de tyckte om spelet. De flesta tyckte det var roligt och ett roligt sätt att lära sig matte på. Det var roligt att få så mycket positiv respons för vissa gånger när vi spelade fick jag inte det. Men jag märkte också att det var när något barn förlorade som det var negativt. 

VFU första veckan

Jag gjorde min VFU i en förskoleklass. Det var spännande att få prova på något nytt.

Tillverkning av mattememory

 Den första veckan på VFUn var väldigt annorlunda både för mig men också för klassen. Det hände många olika saker.
Måndagen var som vanligt och klassen jobbar i halvklass med matematik. Jag fick en chans att introducera mitt mattememory som jag skapat.







På tisdagen gick Förskoleklassen, 1:an och 4:an tillsammans till missionskyrkan för att lyssna på musikskolan som hade konsert och visade upp olika instrument.



På onsdagen besökte vi Tänk-nik centret i centralorten. Barnen fick där dra en sten som vägde 150 kilo, både med och utan fröknar på, och de fick även köra elbilar.



På Torsdagen fick förskoleklassen besök av brandkåren och tre st brandmän kom och pratade om brand och säkerhet. Barnen blev uppdelade i två grupper. en grupp ute och en grupp inne. Jag följdeden gruppen som började inne. Brandmännen hade byggt upp ett rum i lekrummet i skolans. De förklarade för barnen vad som kan hända om man glömmer ett ljus som brinner och vad man ska göra om det börjar brinna. De gick igenom grundligt allt som barnen behöver veta och kunna säga när de ringer 112.

Barnen fick sedan göra detta och låtsades ringa till 112 och fick då prata med en av brandmännen som frågade vad som hänt, om de visste vilken adress de bodde på osv. De flesta barnen kunde sin adress men vissa hade lite svårare. Jag märkte att de barn som inte bodde inne i samhället och de barn med annat modersmål än svenska hade det svårare att förklara vart de bodde.
Det vuxna inte tänker på är att barnen tror att de när de ringer till 112 kommer till en person som sitter i samma kommun eller som har stenkoll på just den kommunen. Det är viktigt att förklara för barnen att de hamnar hos larmcentralen i Göteborg. I läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem s.12 står det att skolans mål är att varje elev visar respekt för sin närmiljö men också för omvärlden runt omkring. Eleven ska också kunna leva sig in i andras människors situation och kunna handla så att deras bästa kommer fram.
Jag tror att det är ett bra sätt att brandkåren kommer ut och pratar om dessa viktiga saker men också att lärarna tar tillvara på det och jobbar vidare i ett längre perspektiv.


Efter fruktstunden var det dags att byta plats. Innan barnen gick ut fick de ta på sig extra kläder som brandmännen hade med sig. När de kom ut fick de prova att spruta vatten på en GB-clown. ett barn höll i slangen medans ett annat pumpade på en handpump. När alla barn hade fått prova att antingen pumpa eller spruta kom vi till dagens höjdpunkt ÅKA BRANDBIL. Först visade brandmannen vad som fanns i de olika facken på bilen och sen var det dags att åka en sväng runt samhället.

Musik

Jag hade väldigt blandade känslor inför workshopen i musik. Jag har alltid tyckt om att sjunga och har spelat tvärflöjt genom hela grundskolan. men erfarenheter av tidigare musik tillfällen i skolan och högskolan har inte varit så bra. Men jag blev positiv överraskad. 

Det var två väldigt roliga och lärorika workshops i musik och mycket som jag kan få användning av i min kommande yrkesroll.

Musik är en del av estetiska lärprocesser som vi har pratat om denna terminen. Inom de estetiska lärprocesserna är det viktigt att använda alla sina sinnen. estetiska lärprocesser handlar om att prova, upptäcka, utforska, formulera, återkomma och fördjupa. 

Vi gjorde många olika övningar och detta är några:

Energimassage
Innan vi började gjorde vi energimassage på varandra. vi blev uppdelade tre och tre. Den som stog i mitten fick börja med att få massage av de två andra. först masserades armarna från händerna till axlarna i olika tempo och sedan gick vi över till ryggen. Från mitten av ryggen och upp mot skulderbladen. Detta också i olika tempo.

Syftet med denna övningen var att få in energi i alla kroppen och bli varm. Det lyckades kan jag lova.

Separationsövningar
Efter att ha gjort energimassage gick vi över till att göra olika separationsövningar med kroppen. vi använde oss av hela kroppen men inte samtidigt. Nacke, axel, bröst, höft, ben

Klappa 1-2-3-4
Vi fick lyssna på en låt och skulle sen klappa på var fjärde takt till låten. Vi började att gå och klappa samtidigt.

Syftet med denna övningen var att lyssna in en puls och klappa

  






Improvisationsövning/spegel
Precis som det låter så gjorde vi olika improvisationsövningar och speglade mot varandra.

Vi avslutade med workshoparna med två olika avspänningsövningar.
1. Den första workshopen låg vi på en matta på golvet och skulle vara så avslappnade som möjligt. Sen spände vi olika delar av kroppen och slappnade av.
2. vi blev indelade i par om två. en satt på en stol och skulle vara avslappnad medans den andre stog jämte och skulle försöka styra armen.

Det var väldigt svårt att slappna av när jag satt på stolen. ville gärna själv styra min egen arm och hand.

Massage

Vi fick både ge och få massage.

I slutet av den andra workshopen hade vi ett litteraturseminarium. där vi skulle ha läst två kapitel ur musikvetenskap för förskolan och lämna in ett paper.

Bild med papper som tema

På en av bild workshopen gick Mats igenom att bilder kan se ute på flera olika sätt. Vi skulle senare under workshopen jobba med tittglugg och ta ut en bild från en större bild.

Abstrakt - Sånt som inte finns i verkligheten
Konkret - Speglar någor som finns

Statisk

Statisk - Bilden är delad och lika mycket information finns på båda sidor
Dynamisk - Rörelseenergi



Optisk medelpunkt - den del av bilden som de mesta informationen läggs. t.ex på tv och inom tidningar

Tittglugg

När vi kom in i bildsalen hade Mats dukat upp ett helt smörgåsbord av material, papper och annat som vi skulle få använda oss av. 

Under workshopen jobbade vi med tittglugg och använde av ett ark stort som ett vykort med en lite glugg utskärt i mtten. vi förde sen över det vi såg i den lilla gluggen till ett lite större papper och använde oss av olika typer av papper.

Med hjälp av olika papper, pennor, kritor och annat material fick vi göra ark men med samma motiv.

Olika material använt

Orginalbilen som jag utgick från

Vi fick även prova på att göra eget papper och paper maché. Pappersmassan som användes till detta gjordes av smala remsor av antingen tidningspapper eller vanligt papper som mixades ihop med vatten. För att få pappret att bli så likt som ett vanligt papper som möjligt tryckte vi ut pappersmassan i ramar som sedan fick ligga på tork på tidningspapper. Av Paper mache gjorde vi olika figurer och gubbar. För att pappret skulle hålla ihop så mixades det i tapetklister i smeten.

Jag tycker inte att man i förskolan ska vara rädd för att prova på nya saker och använda andra material som vanligtvis inte finns på förskolan. Men jag tror inte att man ska ge barnen lika stor valmöljlighet som vi fick att använda oss av materialen. Det kan hämma deras fantasi tror jag. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utveklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära"

(Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev 2010 s.9)

Efter en hel dag i skolan är jag alltid rätt trött och sekunden när jag satt mig på bussen på väg hem så somnar jag väldigt snabbt. Men det finns många tankar som kommer upp under denna timmen som jag spenderar på vägen hem. Vad har jag egentligen gjort? Har jag lärt mig något av dagen. För mesta kommer jag fram till att ja det har jag faktiskt och mycket av kunskapen har jag fått av klassen. Genom att prata och få tips om andra lär jag mig nya saker hela tiden. Inför ett litteraturseminarie skulle vi läsa Nu ler Vygotskij och jag fastnade för ett stycke på s. 72 som handlar om hur miljön i klassrummet skall vara. Författaren beskriver att det ska vara ett gott klimat där eleverna pratar med varandra och utbyter tankar och har möjlighet att lära sig av varandra. Precis så är det i vår klass. 

Textil

Jag har alltid tyckt det varit roligt med textil när jag gick i skolan men även senare i livet. Det finns många olika saker i både föräldrahemmet och hemma hos mig som jag gjort med olika textila tekniker. Så det var med stor glädje och entusiast som jag gick till den första textila workshopen med Susanne Björkdahl Ordell.

Väv
När vi kommer in i salen har Susanne dukat fram olika lådor med tygremsor, vävar, garn och mycket mer material som vi ska få använda oss av för att göra en egen väv. Det fanns fyra olika färgnyanser med tygramsor på bordet framför oss. Susanne pratade om vikten av att inte plocka fram för många valmöjligheter när det gäller färger och material.  Det kan skapa en stress hos barnen.

Tom väv

Vi fick börja med en tom väv utan tråd eller nåt. Vi fick sen välja vad vi vill ha för färg på varpen och sen varpa väven själva. när det var gjort var det bara att börja vävär. Oj vad tiden flög iväg när man satt koncentrerad på väven. Helt plötsligt hade förmiddagen gått men väven var inte helt färdig ännu. Jag tyckte det var väldigt roligt att få prova på något som barnen i förskolan gör. Om man sitter med en väv i handen på förskolan är det oftast något fel, det har blivit en knut eller liknande och barnen behöver hjälp. Denna gången var det min egen väv jag satt med och kunde själv välja hur den skulle se ut.




När jag kände mig färdig med väven var det dags för det som när jag jobbar i förskolan alltid undviker, plocka loss väven från ramen. Men det var bra att lära sig och det var inte särskilt svårt men vet inte om jag skulle kunna göra det. Men övning ger väl färdighet som folk säger.



Väven är igång

Vi fick även prova på att göra en väv på en träbit där vi själva fick spika i spikar som varpen skulle sitta fast på. Först fick vi hitta en lagom stor träbit och sandpappra den så att den blev mjuk och sen markerades vart spikarna skulle sitta och sen var det bara att spika. Till denna väven använde vi oss av garn när vi vävde. 

Väv på träbit

Under den andra workshopen i textil jobbade vi med broderi i olika former och tappningar. Vi skulle prova på så många olika saker som möjligt

Vi kunde välja på att göra:

• Fritt broderi på färgat tyg
• Sykort - utifrån egna mönster
• Kortlåda
• Sy en kasse

Jag började med att göra en kortlåda i en annorlunda tappning. istället för en låda blev det en liten korg. Det tog nästan hela workshopen och även lite tid hemma innan den var färdig med det var det värt. För att göra en kortkorg behövs det vykort, nål, tråd och sax. Jag började med att klippa ut alla former som jag skulle ha och sen göra hål i kanten av korten för att kunna brodera ihop korten. I en paus av kortkorgs tillverkningen provade jag på att göra sykort och fritt broderi på tyg.
I tillverkningen av kortkorgen kan man få in mycket av matematiken. hur stor ska korgen vara, hur många hål ska göras  I Lpfö 98 (rev2010 s.10) är ett av målen att barn ska utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. I tillverkningen av kortlådor eller kortkorgar får barnen använda många olika matematiska begrepp och diskutera hur de ska lösa problemen som kommer upp.

Det färdiga resultatet av kortkorgen

Textil workshoparna har varit väldigt roliga och lärorika och mycket av det som vi gjort kan man även göra i förskolan tillsammans med barnen. Barn överlag tycker om att sy och pyssla med olika material. Materialet behöver inte kosta mycket heller. Det är lätt att fråga barnens föräldrar efter garn eller papper och be dem skänka till förskolan.

Sykort kan göras för att berätta en saga eller liknande. I Lär genom textil s.59 har barnen använt sig av sykort när de jobbat med rymden och olika sjärntecken.

Inom det textila finns det möjlighet att få in väldigt många delar av läroplanen för förskolan Lpfö 98 rev 2010.  De mål som jag anses kunna komma in i det taxtila är:
Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel  teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda  matematiska begrepp och samband mellan begrepp
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande  egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid  och förändring,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 

De kursmål som kommer in och behandlas inom det texila är

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan.
• redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande.
• planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande.
• redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.